IPCCs rapport om möjligheterna med förnybar energi väntas inom kort men sammanfattningen på 25 sidor finns tillgänglig redan. Där kan man på sidan 12 se lärkurvor för solceller och etanolproduktion och i avsnitt 7 (sid 23-25) redovisas behovet av aktiv politik för att utveckla teknik, eliminera hinder och bygga marknader så att en teknisk lösning som initialt är för dyr kan bli succesivt billigare (se beskrivning nedan).

Det hindrar inte en anmälare från Timbro att i Sundsvalls Tidning skriva ”...frågan är om det bästa för klimatet inte vore att politiken lät marknaden spontant och på egen hand lösa klimatproblemen.” och “Politikens gröna bidragsfingrar mitt i allt detta stör dock sikten för kloka investerare. Genom att rikta stöd till vissa näringar, som elbilar, vind eller biogas blir det svårt att se vad som egentligen fungerar. Istället för att investerarna väljer ett kommersiellt och miljömässigt hållbart alternativ går pengarna till de projekt som politiker för tillfället väljer att premiera.”

Det IPCCs rapport handlar om är att man med politiska insatser kan skapa förutsättningar för marknader att växa sig tillräckligt starka så att investerarna kan göra kloka investeringar i det som visar sig fungera. Det fordrar stundtals riktade stöd och lärinvesteringar.

Investeringar i lärande är inte bidrag.
Ny teknik som vill in på marknaden måste kämpa med den som redan är etablerad. När den nya tekniken utvecklas kan den oftast bli både billigare och bättre som en följd av att marknaden lär sig att hantera den. I figuren nedan illustreras detta med lärkurvan (röd linje) som funktion av marknadens ackumulerade volym. Skalan i figuren är dubbel-logaritmisk och därför ser kurvan ut som en rät linje. I boken Experience Curves for Energy Technology Policy beskrivs förhållandena i detalj och med exempel.

Den gamla tekniken illustreras i figuren av streckad blå linje och vid punkten C kan den nya tekniken konkurrera i kraft av pris. I detta fall innebär det att den nya tekniken i i framtiden ger vinst och att de resurser som satts in (triangeln ABC) är ?lärinvesteringar? för att få denna vinst. Någon måste göra denna investering och ofta är det samhället som gör det med ?bidrag?. Men det finns också möjlighet att finna s.k. nisch-marknader där köpare är villiga att betala mer för den nya tekniken. Det bör vara en samhällsuppgift att identifiera dessa nischer och att mobilisera dem.